Datorer idag och deras utveckling

Faktiskt kan man datera den första apparat som kan sägas vara den första prototypen till dagens datorer. Matematikern Blaise Pascal uppfann en mekanisk apparat som kunde addera och subtrahera år 1642. Nästa milstolpe i utvecklingen var en bit in på 1800-talet då Charles Babbage skapade något som i princip kan beskrivas som en mekanisk dator. Den hade det mesta som dagens datorer har, den var programmerbar, hade minne, processor och hålkortsläsare, samt kunde stansa hålkort.

Så får vi hoppa till 1936 då tysken Konrad Zuse konstruerade den första elektromekaniska datorn som kallades Z1. Den förstördes dock under andra världskriget. Den första helt elektroniska datorn var ABC som togs fram av John Vincent Atanasoff 1941, och i den vevan skapades Enigma, kod-knäckarmaskinen. Världen efter andra världskriget såg stora och enorma datorer som tog upp stora hallar. Under 80-talet kom de första persondatorerna, PC. År 1981 lanserade IBM den första persondatorn. Den hade ett internminne på 64 kilobyte, en tusendel av de datorer idag som har 64 megabyte. Priset på den tiden var cirka 30 000 kr.

 Tekniken går framåt hela tiden

 Därifrån känner de flesta till utvecklingen med kraftfulla stationära datorer, bärbara datorer, mobiltelefoner och surfplattor. Vid varje steg i framåtskridandet har vanliga människor tänkt att: Nu kan det inte bli mer avancerat. Men det håller inte utvecklare och uppfinnare med om. Tvärt om, allting går att ta ett steg längre. Vem trodde för femtio år sedan att vi exempelvis skulle få robotstyrda dammsugare och gräsklippare?

Hur kommer framtiden att se ut?

 Redan nu vet vi att VR Virtuell verklighet (Virtual relity), även Virtuell verklighet, är en teknik som har gjort stora framsteg. Bland annat inom sjukvården kommer tekniken att kunna användas av läkare som skannar patientens kropp och på sätt se var ingrepp behövs. Även Peacemakern är ett bevis för att elektronik och datorer kan användas inom vården och längre fram räknar man med att kunna konstruera ett helt hjärta som en elektronisk fungerande kroppsdel.

Med artificiell intelligens kommer våra datorer att kunna tänka själva, en del vetenskapsmän tror att när teknologin kommer upp i högre nivåer kommer datorn att bli medveten. Kapaciteten måste i så fall bli mycket större men man räknar med att om tio eller femton år kommer en dator att kunna tänka motsvarande hjärnorna hos tusen människor.